Loi- Hopplös vs. Underbar?

Som ni vet har vi brudar oftast väldigt svårt att kommunicera med varandra. Handlar i grund och botten om att ingen lyssnar särskilt noga när någon säger något. Som tex på Orust i söndags eftermiddag när jag och Linda höll på att städa undan efter oss efter vår myshelg. Med sig från Göteborg hade hon tagit Boxer-kortet till tv:n för att vi skulle ha något annat att kolla på förutom Så ska det låta med gapande vrålhalsar som tror att de är roliga men i själva verket är relativt tragiska med för mycket och för mörk foundation. However, följande scenario utspelas:

Louise (står i vardagsrummet och vrålar): LINDAAAA!
Linda (står fyra meter längre bort, i köket), vrålar tillbaka: JAAAA?
Louise (frågar vrålandes): HAR DU TAGIT UR BOXER-KORTET?!
Linda (hör följande: Ska du ha med dig Boxer-kortet?, svarar gapandes): JAAAA!

Resultat: Louise tror att Linda redan tagit ur kortet, Linda tror att Louise SKA ta ur det, vilket resulterar i att kortet sitter kvar där det sitter.

Åtgärd: Djup suck när Linda kommer hem och upptäcker att kortet inte är med. Sms:ar till Louise och frågar: "Sa du något om kortet?"

Vända, köra tillbaka 15 mil och hämta det? HELL NO! Linda, det är inte meningen att du ska ha fler kanaler än 1,2 och eventuellt en solig, vindstilla dag, 4:an.

Slutsats: Nej, vi har fortfarande inte efter fem år tillsammans lärt oss lyssna ordentligt! Hoppet är ute för oss!

Haha, I love you babes, ni förgyller mitt liv, vad skulle jag göra utan er?!?! =) Det är kärlek som fan!