Loi- Hopplös vs. Underbar?

För över en månad sen köpte jag nya tapeter och färg till mitt matrum. För tre veckor sedan började jag spackla. Nu tyckte jag att det var dags att slipa ner spacklet och börja måla. Lyckas givetvis riva upp ett stort hål i väggen. Fan också, mera spackel. Sedan när jag försöker slipa ner övrigt spackel så lägger slipmaskinshelvetet av. Jag har då slipat ungefär 1/100 del av rummet. FAAAAN! I mina tappra försök att spackla över fogarna så att jag slipper slipa så mycket för hand, lägger jag armbågen i mina nyöverspacklade hål. Det blir alltså ett nytt, armbågsformat hål. FAAAAN igen. Så nu sitter jag här, med spackel på armarna och slipdamm i håret och hoppas i min enfald att någon ska komma och rädda mig ur min misär. Sa jag att jag nyser konstant av allt damm, som dessutom ligger decimetertjockt över hela min lägenhet? Nä, just det, jag trodde inte det heller. Just nu vill jag gärna gifta mig med en hantverkare. Någon som ställer upp? Vi kan skilja oss sen när det är klart? Jag gör goda pannkakor till dig?

"Alla har en historia att berätta, stora som små. Det kan vara en glad, ledsen, rolig, sorglig eller spännande historia. Så även fast jag bara är en liten kortlek, så ska jag berätta min historia för dig.

 

Det började en dag för många år sedan när jag var en liten parvel. Jag togs upp ur min ask och blandades och kuperades för första gången. Jag minns det som igår, det kittlade och pirrade i hela leken på mig. Jag blev spelad med några gånger, sedan hamnade jag i lådan igen, tills dagen jag blev hittad av några flickor som började spela med mig igen. De spelade och spelade och jag njöt i fulla drag av uppmärksamheten jag fick. Efter den dagen spelade de med mig jämt. Varje lunchrast tog de fram mig och spelade tills rasten var slut. Då samlade de ihop mig och virade ett ljusblått hårband runt min mage så att jag inte skulle falla isär. I början spelade flickorna olika kortspel, men efter ett tag spelade de bara Neger och President, de tyckte bäst om det, precis som jag. Men det var inte bara på lunchrasterna de tog fram mig, oh nej, de tog med mig på många resor också. Jag fick bl.a. följa med till Orust utanför Göteborg, Stockholm, Frankrike och Turkiet (det var en svettig upplevelse).

 

Så kom dagen då jag började bli gammal. Mina kort började bli slitna. Jag var solblekt och trasig i hörnena och några av korten hade gått sönder och delats mitt itu.

-Jaha, tänkte jag. Då var det kört, nu blir man förpassad till pappersåtervinningen. Men icke! Flickorna tyckte så mycket om mig att de tog fram tejp och lagade mina trasiga kort. Min Ruter Kung började le igen och min spadertvåa fick ett helt nytt, rött hörn när det blåa trillade av. Jag blev så rörd av deras omtänksamhet, att de orkade bry sig om lilla mig.

 

Men säg den lycka som varar för evigt. Flickorna tar studenten nu och kommer inte längre träffas varje dag. Vad ska det bli av mig? Ska jag hamna i återvinningen nu eller ska jag hamna i en låda igen?

Nej, istället delas jag i fyra delar och varje flicka får varsin färg.

Linda får klöver, Louise får spader, Karin får hjärter och Jessica får ruter.

Så från och med nu är jag halv, men bara så länge jag är ensam. När de fyra flickorna är tillsammans blir jag hel igen, precis som de och deras vänskap.

Det här är mitt sätt att få er att minnas varandra".

 Jag önskar er en ljus och lycklig framtid och jag hoppas att vi alltid kommer att vara lika bra vänner som vi är nu. Bättre kompisar än er får man leta efter!

Igår fick jag några nya kompisar. De var ungefär en meter höga, lintottiga och högljudda. Barn alltså. Efter att blivit tvångsskjutsad genom halva stan och stillat mitt craving för cookies som jag haft hela dagen, satte jag mig ner fridfullt (trodde jag) på en innergård i Linné och inväntade trevligt sällskap. Döm om min förvåning när jag inser att jag har satt mig mitt i skottlinjen mellan två armeér Kinderäggskrigare! Gaellerna med Asterix och Obelix i ena änden och romarna (som representerades av fula banankastande apor) i den andra.

Så vad gör man? Flyr hals över huvud och gömmer sig i en buske, letar upp en annan sittplats (som det för övrigt var JÄVLIGT ont om) eller ger man sig in i leken? Självklart ville jag vara med och leka! Fick en ordentlig genomgång om vilka som var onda och goda och hjälpte till att rusta armeérna för strid. Även trolldryck tillagades. Fick även bevittna hur man på lämpligast sätt knaprar i sig myror. En av ungarna stod dessutom ca 30cm ifrån mitt ansikte och sköt maskrosor i ögat på mig. Kul?! Nä. Barn är onda.
När mitt sällskap senare kom ville jag nästan inte följa med in. Fast bara nästan. Det fanns andra faktorer som lockade mer än myrkäkande och maskrosfläckar....

Typ lasagne ;).

I was yellow yesterday
Yellow is good
Happy

Today I was green
Green is good
Satisfied

I´m not blue anymore
Blue´s not good
Depressed

And I´m definitly not red
At least not the kind of red thats says:
Angry

But I can be the other red
The red that screams out:
Love!

Im also turqoise
Thats a great colour
Cool

Most of all I wanna be purple
Don´t know why, but purple just seems so.... So.... So....
Perfect.

På alla håll o kanter. Jag har åsidosatt bloggen lite, men det är bara för att jag har ett liv=). Veckorna har varit fyllda av.... eh.... eh..... eh.... Ja du.... Det har iallafall vart så spännande så ni anar inte! Förra veckan var det hårdträning som gällde, gymet må, ons, tors, fre. Resulterade i en överansträngd högertriceps som gör det omöjligt för mig att använda armen. Det är för övrigt den muskel som i folkmun kallas "Ölhävarmuskeln", vilket medförde svårigheter då det i lördags skulle förtäras öl i goda vänners lag på Storan, lyssnandes till Bring me the fucking riot, man. Men kul hade vi ändå! Och öl gick ner (hallå, man har väl två armar eller?!)

Fredagen spelades det badminton o Jess låg o kollade på o klankade ner på oss elit-idrottsmän som kämpade så svetten rann. Avslutades med vattenkrig i duschrummet mellan mig o Linda (det ni, boys, där missade ni nåt! =P). Sedan bar det av till Oves, man måste ju faktiskt äta också. Sedan intog vi Jessas soffa där vi blev kvar resten av kvällen.

På söndagskvällen blev det dags för filmmys och Casino Royal slängdes på. Himla bra faktiskt, dock hade jag nog lite högre förväntnignar efter att ha krängt av ett antal Bond-filmer på väldigt kort tid. Men det fanns andra faktorer som gjorde kvällen perfekt ändå=).

Allt som allt en underbar helg, inte att förglömma mitt o Karins moment där under eken i Kungsparken, kramandes o mysandes när regnet öste ner framför oss. Haha, jag kommer aldrig glömma den stunden, babe!

Helt ärligt. Jag har fan tagit guld i "Fin Flicka-VM". Jag är så duktig så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Allt jag gör e bara så bra. Funderar på att fira detta genom att låta allt gå åt helvete. För vi vet ju att det är det jag är bäst på, så många VM-guld jag har i kategorin "Brightast ideér i världen".

Nä, nu sitter jag här och ljuger igen.

Förlåt. Jag lovar att ta mig i kragen. "Jag ska skärpa mig". Allt kommer att gå så bra. Jag ska bara bli skräckslagen först.

Jag är inte så hemsk som jag verkar.

Puss!

=)