Loi- Hopplös vs. Underbar?

Känner aldrig efter riktigt ordentligt. Håller mina känslor ytliga. Vet att så fort man känner efter så slår det tillbaka på en själv, sällan på ett positivt sätt. Så jag slutade att känna, jag började skratta istället. Livet blir enklare så, med en klackspark, no strings attached. Men säg den lycka som varar för evigt. Känslor kommer ikapp. Jag var tvungen att ge efter, det var oundvikligt. Och som vanligt gick det åt helvete.

Fan, fan, fan, det skulle vart du. And you know it.